Från Beatles till Hultsfred

Baksidesannonsens fråga på novembernumret 1970 av tidningen Allt i hemmet, är verkligen befogad och jag har själv ställt den många gånger: "Hur fräck får man vara i sängkammaren?" På bilden ser man att de unga tu spelar tärning i sängen och är det så att de slår sex hela tiden så är det väldigt fräckt... Själva sängen med sitt blåa överkast ska väl också uppfattas som fräck? Själv tycker jag mig se fyra ansikten föreställande: Ringo, John, George och Paul... det är kanske därför jag osökt kommer att tänka på Beatles? Ganska smart marknadsföring isåfall, när man försöker att sälja en enkel spånskivemöbel med hjälp av en vid den tiden tämligen välkänd popgrupp!

I samma nummer av Allt i hemmet finns en annons för Hultsfredshus, som visar en bild på ett riktigt fräckt kök med möbler i äkta plast. Får jag säga det själv, så är ju det här en mycket bättre marknadsföring.

Först introducerar man ett hus med ett snyggt kök och 16 år senare startar man en riktigt bra och välkänd pop- och rockfestival; Hultsfredsfestivalen. Det påminner på något sätt mer om när de introducerade timmerhus och sen arrangerade Woodstock-festivalen... (Men det där sista är kanske något som jag helt har missuppfattat?)

Från Östentorp till Woodstock

Varje gång jag hör Monica Zetterlund sjunga Povel Ramels geniala visa Den sista jäntan, så ser jag framför mig flickfotografen Pettersson, gestaltad av Janne "Loffe" Carlsson i tv-filmen Vem älskar Yngve Frej (1973), som sägs utspela sig i byn Östentorp, belägen någonstans mellan Malmö och Östersund.

Pettersson kommer från storstaden till landet där tiden står stilla eller snarare håller på att försvinna. Med sig har han sin flickvän och modell. I filmen spelad av Christina Stenius som för sentida tv-tittare kanske mest är känd som Lena Strid, hustrun till bensinstationsägaren Villy Strid i långköraren Hem till byn, som spelades in i 52 avsnitt mellan 1971 och 2006.

Så här låter texten som Monica sjunger:

"Mången sökt locka mej ifrå gammeldrängera
bort te sjangtila dagar bland mannekängera.
Ja minns två styckna som va här speciellt,
kamera å tält, döm va frå Fib-aktuellt.
Men då sa ja: Int vill ja fot'graferas i bara strumpera
bland alla klämmi stintor söm viser gumpera.
Nog för di löfte mej hyggligt me betalt
men de köster mera att chikanera...

Pål i Backen, krumme Nicke, Tjuvsta-Jon å Valentin i Gnet,
Skröppeltörparn, Måns me läppa å så han, vars namn je inte vet."

Några rader tidigare i texten avslöjas att den sista jäntan faktisk var den sista fäbodjäntan:

"Förr sprang ja runt te döm me mjölken frå sätrera.
Nu får ja hjälpa döm dra skäggen ur tetrera."

Den sista jäntan inleds också med en geografisk placering som är precis lika diffus som den om var Östentorp är beläget:

"Östan öm sträss å präss å västan öm krogera
vandrer ho här den sista jäntan i skogera."

Som väl kanske inte alla vet så hade Janne "Loffe" Carlsson en karriär som trummis innan han började skådespela, bl a en kort period 1967 i gruppen som skulle komma att bli proggruppen Träd, gräs och stenar som bl a spelade på de s k Gärdesfesterna i början av 1970-talet. Samma år, 1967 bildade Janne "Loffe" Carlsson tillsammans med organisten Bo Hansson tvåmannagruppen Hansson & Karlsson som spelade en helt instrumentell psykedelisk jazzrock. Deras kanske mest kända låt Tex Free hade till och med Jimi Hendrix på sin repertoar. De tre spelade förövrigt ihop några gånger i Stockholm.

Här omslaget till Jimi Hendrix's dubbel-LP Electric Ladyland från 1968:

Jimi Hendrix var ju också en av de artister som i dagarna för precis 40 år sedan uppträdde på den världsberömda Woodstockfestivalen, alla senare, stora musik- och rockfestivalers "urmoder". Den 15 till 18 augusti 1969 samlades uppemot en halv miljon människor utanför staden Bethel i staten New York. I staden Woodstock - där man ursprungligen tänkt sig evenemanget fick man inte tillstånd att vara. Alltsammans filmades och resulterade i en 184 minuter lång konsertfilm som släpptes på biograferna 1970. Själv såg jag den tre kvällar i rad i en nästan tom biosalong i Västerås en snöslaskig februarivecka 1987. En bild ur filmen Woodstock prydde omslaget på filmtidskriften Filmrutan nr 2 1970: