Visar inlägg med etikett Bergslagsrallyt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bergslagsrallyt. Visa alla inlägg

lördag 19 februari 2011

Från lögner till farlighet

Numera är svenska deckare närmast en exportvara, de översätts och filmatiseras. Stieg Larsson blev världsberömd efter sin död för sin Millennium-trilogi om Lisbeth Sallander. Henning Mankells böker om Kurt Wallander har gjort succé. Liza Marklund tillhör världseliten bland deckarförfattare och Sjöwall-Wahlöös karaktärer återkommer ständigt i nya filmer.

Så här har det ju inte alltid varit. Förr ansågs istället deckargenren som s k sämre litteratur. Att bergslagens egen deckardrottning faktisk var filosofie doktor i just litteraturvetenskap kan ju därför tyckas ganska paradoxalt. Jag talar alltså om Dagmar Lange, eller Maria Lang som var hennes pseudonym. Hon debuterade 1949 med boken Mördaren ljuger inte ensam, här omslaget från 1952 års utgåva:
Från 1949 och fram till 1990, året före hennes död, levererade hon minst en bok per år. 1950 års deckare hette Farligt att förtära och omslaget såg ut så här:
Dagmar Lange själv då? Ja trots att hon bodde i Nora så var det få norabor som någonsin såg henne. Förklaringen var ganska enkel, hon arbetade nämligen på nätterna och tillbringade dagarna i sängen, då de flesta andra var vakna och rörde sig ute på stadens gator. Sommaren 1969 lyckades dock tidningen Expressen att få henne på benen under dagtid och tog henne med till Pershyttan straxt utanför Nora för ett reportage som sedan gick att läsa i Söndags-Expressen den 3 augusti 1969:
Om någon tycker sig känna igen platsen där Dagmar Lange sitter, ja då har ni kanske sett filmen Rallybrudar med Eva Röse och Marie Robertson i huvudrollerna. Några av den filmens scener är nämligen inspelade vid Pershyttans hytta:

söndag 22 augusti 2010

Från Bergslagsrallyt till Björnjägaren

När jul- och nyårshelgerna var över hade man alltid Bergslagsrallyt att se fram emot. Karlsängsskolan i Nora var rallyts högkvarter med tävlingsledning, försäljning av varmkorv, kaffe och smörgåsar till åskådarna och utspisning av förare och kartläsare. Ute i skogen såg man egentligen inte särskilt mycket i mörker, kyla och snö. Vid mitten på 1970-talet införde man därför en särskild publiksträcka ofta på travbanan i Fornaboda utanför Lindesberg.

Det var en riktigt högtidsstund då man bläddrade upp tävlingsprogrammet och läste alla förarnas namn, vilka klubbar de representerade och vilka bilar de tävlade med. Ja att läsa vilka bilmärken de tävlade med var egentligen en ganska enahanda läsning eftersom varannan bil var en SAAB V4 och övriga, med några sällsynta undagtag, var Opel Ascona, Opel GTE, Ford Escort och Volvo 142.

Den stora idolen var givetvis Stig Blomqvist och han kallades inte utan anledning "Mr Bergslagsrally":
Den verkligt stora utmaningen för de tävlande var den tio mil långa specialsträckan kallad "Björnjägarens minne", uppkallad efter bygdekonstnären Nils Rundgren som bodde i de trakter där specialsträckan kördes:
En intervju med den egensinnige Nils Rundgren kan man se här, gjord av Björn Fontander år 1969 med anledning av att Rundgren det året hade antagits till Liljevalchs vårsalong:

fredag 18 december 2009

Från nybryggt kaffe till rödglödgade bromstrummor

Så är det alltså klart! Aldrig mer kommer en karl att kunna stanna vid vägkanten, fälla upp sitt campingbord. Hälla upp nybryggt kaffe ur TV-kannan och se frugans överviktiga faster slå ner sin enorma bak över en pytteliten campingstol, medan han själv kan studera medtrafikanter girigt tittande på hans nyvaxade SAAB 92-a...
Aldrig mer kan tonårsgrabbar stå i kalla becksvarta skogen under Bergslagsrallyt och höra skönsången från trimmade SAAB V4-or komma långt bortom kurvor och krön och sen snabbt se dem försvinna bakom nästa kurva med tända bromsljus och rödglödgade bromstrummor..
Nej självklart har ingenting dramatiskt hänt just nu. Det jag beskriver har ändå slutat hända för länge sen. Jag förlorade hoppet om SAAB redan när GM köpte SAAB. Jag säger bara SAAB är död, leve SAAB. Nu kommer en "konspirationsteori":
Det är inte slut än: Kineserna har köpt verktygen och kommer att tillverka 9-3-or och 9-5-or under flera år, precis som det tillverkades gamla FIAT-modeller i Polen, Sovjetunionen och Spanien, eller gamla Renault-modeller i Rumänien..

GM behåller varumärket SAAB som de kan klistra på nischade modeller ur sitt eget sortiment..

Här hemma kommer Koenigsegg att kunna börja tillverka en folkligare modell, som i stor utsträckning kommer att se ut som den tilltänkta nästa SAAB-en. Fabriken kommer att tillhandahållas gratis av Trollhättans kommun som genom sitt fastighetsbolag köper hela SAAB-fabriken för en billig penning. Staten skjuter till pengar på två sätt; dels genom direkt teknik-/forskningsstöd förmedlad via Innovatum och indirekt via AMS genom att kalla det för: "omställnings-/utbildningsstöd" till den under en period friställda SAAB-personalen. Som den goda centerpolitiker Maud Olofsson är som industriminster, så vet hon att hon aldrig får göra om sin partikollega och ministerkollega Nils G Åslings, misstag att förstatliga privat industri. Maud är istället bara med och "styr och ställer" och om några månader så kommer hon att erkänna att hon på eftermiddagen i dag (fredagen den 18 december) faktiskt ringde till Reinfeldt och sade: "Hej Fredrik, det är jag.... Maud... det är klart nu! du kan ringa till Christian (Koenigsegg) och berätta att det är klart! ..Ja, han får hela SAAB gratis... allt utom värdelösa maskiner som man bara kan göra omoderna bilar av... och namnet får han inte heller, men det gör ju inget, eftersom det bara får folk att tänka på flygmaskiner som inget annat lands flygvapen vill köpa..."

Allt kommer alltså att bli till det bästa. Men det är ändå osmakligt att meddela "nedläggningen" till de SAAB-anställda veckan före julhelgen!!

Så långt min konspirationsteori. I mitt minne är ändå en SAAB en trimmad SAAB V4, som här fotograferad av mig själv på Röforsloppet 1976, eller var det 1981:
Eftersom vi nu har hamnat på Röforsloppet, strax utanför Arboga. Så ska jag visa ytterligare en bild därifrån. Den är speciell av två anledningar: det är en Volkswagen och det är det första fotografi jag tog som jag var riktigt stolt över, både skärpa och fartsuddighet, men vem körde den bilen? SMK Örebros rallycrossåkare Anders Hultqvist?