Från skidor till köttbullar

På vissa platser är det alltid skidsäsong. Norra delen av Kilsbergen måste vara en sådan plats? Hur kan man annars förklara att man i början av juli blir varnad för skidåkare. Är det inte skidåkare man måste passa sig för så är det risk för nedfallande stenar. Av någon anledning brukar jag alltid kalla de där skyltarna för "varning för köttbullar".

Jag har letat fram en tablå över alla trafikskyltar som var aktuella från den 17 juni 1955. En av de skyltar som man kan sakna är baksidan av dåtidens 50-märken som var en gul cirkel med ett svart streck på snedden som betydde att hastighetsbegränsningen upphör...

Från Slussen till Bocksboda

Två vykort. Det första från tiden före högertrafikomläggningen kan man förstå av trafikmarkeringarna. Det föreställer vad man kan förmoda vara landets mest kända hiss, Katarinahissen vid Slussen i Stockholm:

Mellan 1959 och 1971 gjordes 310 avsnitt av westernserien Bonanza, eller Bröderna Cartwright, som den hette i Sverige. I början av 1970-talet öppnade en stugby i Kilsbergen, närmare bestämt i byn Bocksboda. Stugbyn gavs en slags westernstil och kallades fyndigt nog för Ponderosa, med tydlig anspelning på Ben Cartwrights ranch. Stugbyn Ponderosa blev nog ingen affärsmässig framgång? Jag kommer ihåg ett besök där 1974 kanske? Vi var nog de enda gästerna och det dröjde länge innan vi fick beställa. Föräldrarna serverades kaffet på sjuttiotalsvis i plastmuggar med orange plasthållare. Om jag minns rätt utlovades ponnyridning för barn, men jag har minne av att det fanns några hästar vid Kilsbergens Ponderosa:

Från Kvarntorp till Kilsbergen

Det var likadant varje semester under hela 1950-talet. Sören skickades av sina föräldrar hem till norra delen av Kilsbergen, från det svavelstinkande helvetet i Sverige på den tiden: Kvarntorp!

Hon i vitt, min farmor, sa att dom skojade till det när de tog bilden.. och ville att det skulle se ut som en reklambild för Kooperativa Förbundets Cirkelkaffe

Det påstås att kvarntorpsborna hade "rena kläder" förvarade i Örebro, som de bytte om till när de skulle vistas i Örebro, bara för att det inte skulle "lukta kvarntorp" om dem....

Utvinningen av råolja ur den närkinska oljeskiffern är förmodligen det mest kostsamma industriprojekt som någonsin genomförts i Sverige. Bakgrunden till det hela är däremot lättbegriplig. Det var världskrig och landets import av råolja och bensin begränsades starkt. Själva hade vi inga anläggningar för att raffinera, det innebar att all högoktanig bensin som kunde importeras reserverades för Flygvapnets behov. Det är här som fyndigheten öster om Hällabrottet utanför Kumla skulle få sin betydelse och orten sitt uppsving. Redan under det första världskriget hade den svenska marinen skapat ett skifferoljeverk utanför Gössäter på sedimentberget Kinnekulle för att försöka trygga sitt behov av olja i händelse av belägring. Det var också den beredskapslagrade industriutrustningen som blev början för anläggningen i Kvarntorp. Kvarntorp kom att bli som ett stort exprimentalfält - om man nu vill tala äppel-, eller bärspråk - ingenjören Ljungström uppfann sin egen oerhört elektricitetsförbrukande metod som innebar att man via borrhåll med nedsänkta "doppvärmare" förgasade petroleumprodukterna direkt ur marken. Annars handlade det alltså om ganska traditionell skifferbrytning, där man sedan brände skiffer i ugn för att få oljan att "svettas fram". Men det andra världskriget tog slut. Sveriges produktionskapacitet var intakt, som man brukar säga när man vill försöka förklara varför Sverige under 1950- och 60-talen kom att bli en av världens rikaste och snabbast utvecklande länder.

Lekebergsbrynt messmör

Fä är en äldre benämning på tama husdjur och Säter är förutom en kommun i Dalarna, en synonym för fäbodvall. En säter eller fäbodvall startades utanför den egentliga jordbruksbygden för att ge kreaturen sommarbete och för att tillverka olika mejeriprodukter av get- och komjölk.

Numera är det lätt att tro att messmör är en typiskt jämtländsk produkt och dåvarande Jämtlands mejeriförening började tillverkning i stor skala redan 1939. Sedan 2008 bedrivs tillverkningen i Östersund av mejerikoncernen Milkos dotterbolag Fjällbrynt AB.

Precis som fäbodvallarna förr fanns i nästan hela landet, så tillverkades messmör inte bara i Jämtland. En bit in på 1960-talet tillverkade exempelvis Mejeriföreningen Örebro sitt Lekeberga gräddmessmör. På burkens lock betar kor vid silhuetten av västernärkes "fjällkedja" Kilsbergen.