Från Roland till Power!

Alla som varit i Lindesberg en lördag vet vilka fynd man kan göra i Johnnys hörna. Hörna är det ju bokstavligen tal om eftersom han har sin loppis i hörnet bredvid brandstationen där bergslagens trafikskola låg förr, precis bredvid det som förut hette Arnolds Diner och som ägdes av en annan Johnny; Johnny Johansson, han som är rallykartläsare och numera s k "Stor grabb" tillsammans med sin värmländska förare Mats Jonsson. Några av mina lördagsfynd kommer här: Mysterier är ju alltid mystiska och är det dessutom ett rock´n roll-dito så höjer man naturligtvis lite extra på ögonbrynen:

Som så ofta när det är en av B. Wahlströms böcker så är Hegland den skyldige till omslaget. Författaren är istället den något mindre kända Sid Roland. Sen köpte jag några tidningar också. Det verkligt intressanta är att jag köpte samma tidning igen! Förra gången var i maj 1976. Jag skulle snart fylla tio år och för allra första gången cyklade jag ensam från Nora, den halva milen till farmor och farfar. Väl framme åkte farmor och jag tillbaka till stan med färdtjänst. Om jag minns rätt så var det första och enda gången som min då 75-åriga farmor utnyttjade möjligheten att åka färdtjänst. Resan gick till ICA-hallen i Nora. Jag hade inte varit inne i en affär tillsammans med farmor sen hösten 1969, straxt innan bröderna Fransson stängde sin ICA-butik i Pershyttan. Det var ju en väldig tur att jag och farmor inte besökte affärer tillsammans oftare eftersom jag "fick allt jag pekade på". Som tur var behärskade jag mig så pass att jag bara pekade på en sprayflaska med rostskyddsmedel, en förpakning med Anders-Petters grovkaka från APK-bröd i Örebro och på ett exemplar av den då helt nya tidningen Power! Det var alltså ett exemplar av Power nr 1 1976 som jag nu köpte hos Johnny i hans hörna..

Från Berggren till Tatra

Gamla tidningar och dess omslag gör ofta att man häpnar. När man sen hittar en science fiction-tidskrift med namnet Häpna, så blir man ju alldeles paff - bara för att alludera ytterligare en tidning!

Tidskriften Häpna utgavs av Grafiska förlaget i Jönköping under åren 1954 till 1966. Bilen på just det här omslaget som är från nummer 4-5 1965 får mig att tänka på Sigvard Berggrens futuristiska och hemgjorda bil Futurecar. I boken Tekniken i dag som utgavs av tidningen Teknikens Värld på 1950- och 60-talet, brukade man ofta se in i framtiden. Så gjorde man 1955 då man presenterade en framtidsbil redan på omslaget:

Bläddrar man några sidor i boken så hittar man en bild på en Tatra som väl måste beskrivas som den mest futuristiska bil som gjordes på fel sida om järnridån:

På youtube kan man se en läcker reklamfilm - i två delar - för Tatra 603. Från det glada sextiotalet och med pumpande "amerikansk" jazzmusik får man se vad den luftkylda hemisfäriska V8-an förmår:

och:

Från soldater till bokrea

Redan som fjortonåring visste jag hur man bäst dödar en fiendesoldat. Jo det fanns loppmarknader redan då som sålde den svenska försvarsmaktens soldatinstruktioner:

Sen blev man 17 år gammal och bussades till värnpliktsverket i Karlstad för mönstring och då var jag redan utled på "dödandet" och sökte och fick vapenfritjänst. Långt dessförinnan - 1970 skulle jag tro - fick jag en bok som hette: Vad gör folk hela dagarna av Richard Scarry. Få böcker har gett mig så många insikter och så mycket glädje..

I år var det som vanligt bokrea och jag köpte inte mindre än tre böcker av denne fantastiske Richard Scarry, här en bild ur boken: Bilar och traktorer och annat som rullar..

Från Huskvarna till mopeder

Alla som har läst Smålands store författare... nej nu tänker jag varken på Astrid Lindgren, Vilhelm Moberg eller Pär Lagerkvist, utan på Sture Dahlström, bördig från Huskvarna. Alla som har läst Stures underbara böcker Tango för enbenta och Huggormens tid om svarvaren Karl Andersson, vet att denne då och då slår sig fri från alla vardagliga beskymmer och reser till vårt södra grannland på andra sidan sundet. Det gör Karl Andersson alldeleles rätt i och det gör honom gott. För där i "Dronningens by" har de ett lite mänskligare och friare sätt att förhålla sig till det mesta. I alla fall var det så förr. 1969 till exempel behövde man inte hjälm när man åkte moped...

... den mångkunnige anmärker nu naturligtvis att man behövde inte mopedhjälm i Sverige heller på den tiden! Nu är dock inte huvudbonader det intressanta utan mopederna och den som kan slita ögonen från mopeden lägger säkert märke till tankbilen från Shell. Vill man däremot ha drivmedel som är toppen för moppen, så ska man vända sig till IC/OK:

Denna lilla papperslapp med den sympatiske mopedisten visar sig vara baksidan på svarstalongen från någon slags tipstävling. Den som har svarat hette Lotta och det kanske hon på bilden också hette. Utan att på något sätt vara någon Putte Kock, så kan jag se att Lotta har svarat rätt på alla frågor:

Vad Lotta vann genom att svara alla rätt, vet jag inte, men förmodligen fick hon den intressanta boken Mopeden, som Brevskolan gav ut 1955:

Från ungdomsligor till bilkrascher

1968 gjordes den märkliga italienska pseudo-dokumentären Sweden Heaven and Hell, eller Svezia, inferno e paradiso, som den heter på originalspråket. Där får man se ett av alla dessa hemska ungdomsgäng. Just det här gänget färdas fram i vansinnesfart på sina motorcyklar...
De får tag på en ung flicka som de våldför. Allt är om man förstår filmens huvudbudskap: typiskt svensk!

Fyra år tidigare utgav Wennerbergs förlag en översättning av Larry Flint-deckaren ...För mord var det! Det handlar om en ungdomsliga... (1964) Så var det med det förment typiskt svenska ungdomsvåldet!

Ett planerat mord var det tydligen när mannen med den gröna kavajen körde rakt in i ett träd och gjorde mos av bilen så han blev alldeles grön i ansiktet: Mord planeras (1950) av Patrick Laing.

Som ren kuriosa (vad annars?) kan nämnas att denna Jaguar-bok översattes från "amerikanskan" till svenska av Ria Wägner, ni vet hon som sen var programledare i TV och avslutade alla sina program med att vinka med handen bakofram! Flera bilkrascher blir det här signerade fotografen Arnold Odermatt:

Från Pommac till Gevalia

Förmodligen är det längtan till sommaren och lite varmare väder som är orsaken till att skriva om dansbanor och badstränder? Innan man kastar sig upp på dansbanan så ska man kasta i sig en flaska Pommac, det går faktiskt som en dans om man är lite varm och torr i strupen:

Alltså först en Pommac och därefter en dans, eller? Nej... å så en Champis! Men det här har jag ju redan skrivit om en gång! Dagen efter dansbanan besöker man kanske badstranden och då efter det kanske ganska kalla vattnet, så kan det vara gott med en kopp varmt och riktigt kvalitetskaffe från Gevalia:

När den här annonsen var aktuell var ju det här med kvalitetskaffe fortfarande en viktig sak att framhålla eftersom kaffe alltjämt var en ransonerad vara sommaren 1949 och mycket surrogad eller s k kaffesurr såldes ännu i butikerna. Båda annonserna är hämtade från Damernas värld nr 29 1949, som utkom i juli och såg ut så här:

Från Monarpeden till Hjorten

Självklart väljer jag en Monarped istället för en färgburk! Men nu har jag åter hamnat i en besvärlig valsituation. I 1951 års katalog från Åhlén & Holm har jag hittat en elegant lättviktare med namnet Hjorten:

En så läcker färg, en så smäcker ram och en så trevlig sadel! En motor från Husqvarna och frågan är om inte hela cykeln är från Husqvarna; "Levereras direkt från fabrik i Småland" som det står i texten. Annars får det alltså bli en Monarped, här i en annons från aprilnumret av Det bästa år 1954:

Från Chinalack till Monarped

Nu när dagsljuset börjar dröja sig kvar nästan fram till kvällen, så börjar man se hur nötta och slitna köksmöblerna verkligen är. Det kan alltså var dags för en liten renoveringen med färg och pensel. Chinalack har jag använt förr, även om det nog är över 30 år sedan, så jag tror att jag väljer det märket igen:

Visserligen har jag sett reklam för en annan syntetisk färg som heter Synt-Em, men jag är lite skeptisk till nya saker, så jag går nog på mitt förstahandsval, eller...?

Men när allt kommer i sitt rätta ljus - när solen har gått ner - så är nog köksmöblerna ganska snygga som de är. Istället kanske jag lägger pengarna på en moped, en moped från Monark, en ny Monarped. Den sägs ju vara läcker i lacken utan att man behöver ta fram någon pensel och kladda med:

[samtliga annonser ur Husmodern nr 16 1953]

Från raggarliv till stiletter

Ungdomar är helt galna och livsfarliga för sin omgivning i allmänhet och för sig själva i synnerhet. Så har det alltid varit i alla tider! Frågan är bara vad som är och var mest utmanande? Unga män som visar merparten av sina kalsonger eller unga män som hade så långt hår så man inte kunde se deras polisonger? Värst av allt var det nog med brylcremen som gav håret ett så onaturligt utseende och flottade ner kuddar och soffor. För att inte tala om allt annat onaturligt som följde i dess spår! Här ett citat ur boken Ungdom och raggarliv från 1960: "Många gånger vet inte ungdomarna om vilka faror, som lurar. Att bli indragen i ett snedvridet och onaturligt sexualliv i tidiga ungdomsår kan få konsekvenser för hela livet" och vidare ur samma bok: "Ibland får man tag i sprit på ärligt sätt, ibland på oärligt. (...) Detta läser vi ju dagligen om i våra tidningar. Ingen kan blunda för spritens fruktansvärda följder: Ovänskap och kiv, slagsmål och knivskärning, våldtäktsbrott och äktenskapsbrott, dikeskörningar och dödsolyckor, mord och dråp m. m."

Enligt baksidestexten på Lars Görlings roman 491 från 1962 förstår man att det spårar ur fullständigt: "Det blir trassel med bilar, det blir meningslösa våldsdåd och ett par skakande sexuella intermezzon, det blir ett fruktansvärt uppträde på en båt i hamnen där de försöker köpa sprit..." Regissören Vilgot Sjöman filmatiserade boken 1964 och ur den filmen, med bland andra Lena Nyman, kommer omslagsbilden till 1964 års utgåva av romanen:

På det vetenskapliga området var inte forskarna sena att analysera ungdomsproblemen, Den svenska ungdomsbrottsligheten utkom 1960:

Redan året innan, 1959, utgavs den dramatiska titeln Stilettåldern - en bok om ungdomsbrottslighet:

Från Lodge till Velocette

Under åtta år (1950-1957) utgav Racings förlag årsboken Racing-året : med Motorsportkalendern.

Den sammanfattade det gångna årets händelser inom motorsporten och den innehöll en kalender för kommande tävlingar. Några grenar som då förekom finns fortfarande: Speedway, Isracing och Motocross. Men om någon idag skulle börja tala om Snurresport, Midget och Backe, skulle vi nog undra vad det är eller var frågan om? Det är som vanligt mycket annat som var annorlunda då. Vem skruvade senast in tändstift av märket Lodge:

Eller vem köpte senast en vattenkyld och kardandriven 200 kubikare av fabrikatet Velocette? Som såg ut så här och importerades av Motorfirma Johansson & Ström i Vara:

Svenska BP har väl gått i mål förlänge sedan...

...och ingen påstår längre att Esso leder:

Att tävla med en Porsche förekommer däremot ännu, men försök ställa upp i ett rally utan störtbåge och utan tak. I Midnattssolrallyt 1950 rattade prins Fürstenberg en Porsche cabriolet med Graf Bergenheim som kartläsare.

Från Matchbox till Corgitoys

När jag såg annonserna för leksaksbilar brukade jag bli alldeles andfådd. Inne bland bilarna i en leksaksaffär gjorde upphetsningen att jag pendlade jag mellan extas och koma. Nu när 35-40 år har förflutit kan jag konstatera att jag nog lärt att behärska mig eller också handlar det om att jag i någon mån har bytt intresseriktning, men inte helt! Här kommer två annonser, båda hämtade ur Kalle Anka nr 15 1969. Först en annons för Matchbox och minnet säger mig att jag nog en gång hade en sådan vit bärgningsbil i min ägo:

Jag vet däremot med bestämdhet att jag aldrig hade någon "Chitty Chitty Bang Bang"; för det första ogillade jag fantasibilar och för det andra tyckte jag att filmen var obehaglig att titta på eftersom barnen hölls fångna i en stor järnbur. En Renault R 16 var mera i min smak, men jag tror inte att jag någonsin ägde en sådan:

Från spikrulle till tutande ambulans

Före jul påstods ju den s k spikmattan bli "årets julklapp". Hur det blev med den saken har jag ingen aning. Däremot vet jag att redan 1957 fanns en slags variant, nämligen "spikrullen". Eller var det en avart till det beryktade medeltida handstridsvapnet spikklubban eller morgonstjärnan som den också brukar kallas? På omslaget till tidningen Doktor nr 4 1957 får vi se hur spikrullen ska användas:

Läser man sedan inne i tidningen så får man bl a veta att ordet massage kommer antingen från det grekiska ordet massein som betyder gnida, eller från det arabiska ordet massa som betyder trycka. Eftersom massage brukar handla om just att gnida och trycka så kan det väl kvitta om ordets ursprung är arabiskt eller grekiskt! En annan artikel - Ambulansen tutar... - handlar om att man inte ska misströsta när man hör ambulansens sirener; tvärtom att det är hoppfyllt och betyder att personen i ambulansen snart är framme vid sjukhuset... Den tämligen innehållslösa artikeln illustreras med en dansk "ambulance" från Falck, med en liten vimpel på taket som meddelar att den är på "udrykning":

Från Malmö till Stockholm

Tre Städer.. Minns ni TT, Three Towns, Malmö, Göteborg och Stockholm. Mellanöl kallades det.. Fib-Aktuellt nummer 52 1965 såg ut så här på baksidan:

och framsidan så här:

Vill man gå vidare i utvecklingen så kommer man till nr 15 1966 och då var TT-reklamen så här:

Men omslaget såg ut så här:

Från Master till Safari

Det fanns en tid. Men det vet väl alla som är över fyrtio eller som har hört det berättas.. Jo det fanns alltså en tid då nästan alla skor som användes i Sverige tillverkades i Kumla och Örebro. Master hette ett av skomärkena som tillverkades i Örebro. När fabriken revs togs skylten ner och pryder nu Skoindustrimuseet i Kumla. Master var märket för män med stil, eller vad ska man tro när man ser den här annonsen ur tidningen SE nr 42 1967:

Kunde man inte imponera på kvinnor med hjälp av skor så kunde man alltid använda Grummebolagens rakvatten Safari, själv blir jag dock mer imponerad av en Land Rover, som fanns i samma nummer av tidningen SE:

Från 411 till 17M

Nu är det alltså dags att säga Hej till det nya året och det gör man bäst med en annons för drycken Hej, som förövrigt får mig att tänka på Mer! Kan det ha varit så att Mer hette Hej från början? [Annons ur tidningen SE nr 18 1969]:

En dryck som inte innehåller konstgjorda smakämnen eller konserveringsmedel är väl helt i sin ordning, men när jag sen får veta att den varken innehåller alkohol eller kolsyra så blir jag väldigt skeptisk... Lika undrande blir jag faktiskt inför en Volkswagen med modellbeteckningen 411..

Den här annonsen är hämtad ur SE nr 44 1968 men som tur var, så fanns det i samma nummer en annons för en bil som såg riktigt vettig ut , en Ford 17M. De som den gjorde annonsen hade iallafall mer känsla för mode: