Från Monarpeden till Hjorten

Självklart väljer jag en Monarped istället för en färgburk! Men nu har jag åter hamnat i en besvärlig valsituation. I 1951 års katalog från Åhlén & Holm har jag hittat en elegant lättviktare med namnet Hjorten:

En så läcker färg, en så smäcker ram och en så trevlig sadel! En motor från Husqvarna och frågan är om inte hela cykeln är från Husqvarna; "Levereras direkt från fabrik i Småland" som det står i texten. Annars får det alltså bli en Monarped, här i en annons från aprilnumret av Det bästa år 1954:

Från Chinalack till Monarped

Nu när dagsljuset börjar dröja sig kvar nästan fram till kvällen, så börjar man se hur nötta och slitna köksmöblerna verkligen är. Det kan alltså var dags för en liten renoveringen med färg och pensel. Chinalack har jag använt förr, även om det nog är över 30 år sedan, så jag tror att jag väljer det märket igen:

Visserligen har jag sett reklam för en annan syntetisk färg som heter Synt-Em, men jag är lite skeptisk till nya saker, så jag går nog på mitt förstahandsval, eller...?

Men när allt kommer i sitt rätta ljus - när solen har gått ner - så är nog köksmöblerna ganska snygga som de är. Istället kanske jag lägger pengarna på en moped, en moped från Monark, en ny Monarped. Den sägs ju vara läcker i lacken utan att man behöver ta fram någon pensel och kladda med:

[samtliga annonser ur Husmodern nr 16 1953]

Från raggarliv till stiletter

Ungdomar är helt galna och livsfarliga för sin omgivning i allmänhet och för sig själva i synnerhet. Så har det alltid varit i alla tider! Frågan är bara vad som är och var mest utmanande? Unga män som visar merparten av sina kalsonger eller unga män som hade så långt hår så man inte kunde se deras polisonger? Värst av allt var det nog med brylcremen som gav håret ett så onaturligt utseende och flottade ner kuddar och soffor. För att inte tala om allt annat onaturligt som följde i dess spår! Här ett citat ur boken Ungdom och raggarliv från 1960: "Många gånger vet inte ungdomarna om vilka faror, som lurar. Att bli indragen i ett snedvridet och onaturligt sexualliv i tidiga ungdomsår kan få konsekvenser för hela livet" och vidare ur samma bok: "Ibland får man tag i sprit på ärligt sätt, ibland på oärligt. (...) Detta läser vi ju dagligen om i våra tidningar. Ingen kan blunda för spritens fruktansvärda följder: Ovänskap och kiv, slagsmål och knivskärning, våldtäktsbrott och äktenskapsbrott, dikeskörningar och dödsolyckor, mord och dråp m. m."

Enligt baksidestexten på Lars Görlings roman 491 från 1962 förstår man att det spårar ur fullständigt: "Det blir trassel med bilar, det blir meningslösa våldsdåd och ett par skakande sexuella intermezzon, det blir ett fruktansvärt uppträde på en båt i hamnen där de försöker köpa sprit..." Regissören Vilgot Sjöman filmatiserade boken 1964 och ur den filmen, med bland andra Lena Nyman, kommer omslagsbilden till 1964 års utgåva av romanen:

På det vetenskapliga området var inte forskarna sena att analysera ungdomsproblemen, Den svenska ungdomsbrottsligheten utkom 1960:

Redan året innan, 1959, utgavs den dramatiska titeln Stilettåldern - en bok om ungdomsbrottslighet:

Från Lodge till Velocette

Under åtta år (1950-1957) utgav Racings förlag årsboken Racing-året : med Motorsportkalendern.

Den sammanfattade det gångna årets händelser inom motorsporten och den innehöll en kalender för kommande tävlingar. Några grenar som då förekom finns fortfarande: Speedway, Isracing och Motocross. Men om någon idag skulle börja tala om Snurresport, Midget och Backe, skulle vi nog undra vad det är eller var frågan om? Det är som vanligt mycket annat som var annorlunda då. Vem skruvade senast in tändstift av märket Lodge:

Eller vem köpte senast en vattenkyld och kardandriven 200 kubikare av fabrikatet Velocette? Som såg ut så här och importerades av Motorfirma Johansson & Ström i Vara:

Svenska BP har väl gått i mål förlänge sedan...

...och ingen påstår längre att Esso leder:

Att tävla med en Porsche förekommer däremot ännu, men försök ställa upp i ett rally utan störtbåge och utan tak. I Midnattssolrallyt 1950 rattade prins Fürstenberg en Porsche cabriolet med Graf Bergenheim som kartläsare.

Från Matchbox till Corgitoys

När jag såg annonserna för leksaksbilar brukade jag bli alldeles andfådd. Inne bland bilarna i en leksaksaffär gjorde upphetsningen att jag pendlade jag mellan extas och koma. Nu när 35-40 år har förflutit kan jag konstatera att jag nog lärt att behärska mig eller också handlar det om att jag i någon mån har bytt intresseriktning, men inte helt! Här kommer två annonser, båda hämtade ur Kalle Anka nr 15 1969. Först en annons för Matchbox och minnet säger mig att jag nog en gång hade en sådan vit bärgningsbil i min ägo:

Jag vet däremot med bestämdhet att jag aldrig hade någon "Chitty Chitty Bang Bang"; för det första ogillade jag fantasibilar och för det andra tyckte jag att filmen var obehaglig att titta på eftersom barnen hölls fångna i en stor järnbur. En Renault R 16 var mera i min smak, men jag tror inte att jag någonsin ägde en sådan:

Från spikrulle till tutande ambulans

Före jul påstods ju den s k spikmattan bli "årets julklapp". Hur det blev med den saken har jag ingen aning. Däremot vet jag att redan 1957 fanns en slags variant, nämligen "spikrullen". Eller var det en avart till det beryktade medeltida handstridsvapnet spikklubban eller morgonstjärnan som den också brukar kallas? På omslaget till tidningen Doktor nr 4 1957 får vi se hur spikrullen ska användas:

Läser man sedan inne i tidningen så får man bl a veta att ordet massage kommer antingen från det grekiska ordet massein som betyder gnida, eller från det arabiska ordet massa som betyder trycka. Eftersom massage brukar handla om just att gnida och trycka så kan det väl kvitta om ordets ursprung är arabiskt eller grekiskt! En annan artikel - Ambulansen tutar... - handlar om att man inte ska misströsta när man hör ambulansens sirener; tvärtom att det är hoppfyllt och betyder att personen i ambulansen snart är framme vid sjukhuset... Den tämligen innehållslösa artikeln illustreras med en dansk "ambulance" från Falck, med en liten vimpel på taket som meddelar att den är på "udrykning":

Från Malmö till Stockholm

Tre Städer.. Minns ni TT, Three Towns, Malmö, Göteborg och Stockholm. Mellanöl kallades det.. Fib-Aktuellt nummer 52 1965 såg ut så här på baksidan:

och framsidan så här:

Vill man gå vidare i utvecklingen så kommer man till nr 15 1966 och då var TT-reklamen så här:

Men omslaget såg ut så här:

Från Master till Safari

Det fanns en tid. Men det vet väl alla som är över fyrtio eller som har hört det berättas.. Jo det fanns alltså en tid då nästan alla skor som användes i Sverige tillverkades i Kumla och Örebro. Master hette ett av skomärkena som tillverkades i Örebro. När fabriken revs togs skylten ner och pryder nu Skoindustrimuseet i Kumla. Master var märket för män med stil, eller vad ska man tro när man ser den här annonsen ur tidningen SE nr 42 1967:

Kunde man inte imponera på kvinnor med hjälp av skor så kunde man alltid använda Grummebolagens rakvatten Safari, själv blir jag dock mer imponerad av en Land Rover, som fanns i samma nummer av tidningen SE:

Från 411 till 17M

Nu är det alltså dags att säga Hej till det nya året och det gör man bäst med en annons för drycken Hej, som förövrigt får mig att tänka på Mer! Kan det ha varit så att Mer hette Hej från början? [Annons ur tidningen SE nr 18 1969]:

En dryck som inte innehåller konstgjorda smakämnen eller konserveringsmedel är väl helt i sin ordning, men när jag sen får veta att den varken innehåller alkohol eller kolsyra så blir jag väldigt skeptisk... Lika undrande blir jag faktiskt inför en Volkswagen med modellbeteckningen 411..

Den här annonsen är hämtad ur SE nr 44 1968 men som tur var, så fanns det i samma nummer en annons för en bil som såg riktigt vettig ut , en Ford 17M. De som den gjorde annonsen hade iallafall mer känsla för mode:

Från choklad till skumpa

Så var det nyårsafton igen! Den här natten är ju inte bara ett vanligt årsskifte utan också slutet på 00-talet. Det måste firas lite extra med choklad som man blir glad av... just det Smajl som var en ny produkt från Marabou år 1955:

Vill man inte prova på nyheter kanske för att man är rigid, så håller man sig till de tunna chokladkakorna från Mazetti med namnet RIGI:

[Annonser ur folkparkernas teaterprogram 1955]
Vid tolvslaget ska chokladen spolas ner i strupen med lite skumpa. Bubbelvätskan avnjutes bäst ur en väl urdiskat damsko... men det visste väl alla redan...?

Den här bilden är hämtad ur boken L´Érotisme au Chinema från 1957 och vars omslag med Marilyn Monroe ser ut så här:

Från julhelg till nyårshelg

Det faktum att julen nu är över låter jag illustrera med några bilder från mina urbana undersökningar i olika gruvmiljöer, som jag gjorde i somras. Givetvis har jag låtit bildbearbetningsprogrammet göra skäl för sitt namn... Håll tillgodo med dessa "akvarellmålningar". Först ut är en bild som jag kallar Hjulen är över:

Nästa bild heter Att klara av att axla hjulen:

Eftersom året snart är slut så heter den tredje bilden Bara några steg kvar på det gamla året:

Fjärde och sista bilden Dörren på glänt för nytt år och ljusare tider:

Från barnkammaren till Apollo-projektet

I sin bok: Övergivna platser 2 skriver Jan Jörnmark om datorernas eller snarare transistorernas och halvledarnas snabba utveckling. Han talar om "Moores lag" och refererar till Gordon Moore, som redan 1965 hade konstaterat att man var 12:e månad kunde montera dubbelt så många transistorer på en krets men med samma produktionskostnad. Jörnmark skriver: "Halvledartillverkarna har lindrigt sagt varit framgångsrika (...) 1968 producerades det totalt en dryg miljard transistorer på den här planeten. Fyra decennier senare produceras det varje år ungefär en miljard nya transistorer per världsmedborgare. Nuförtiden har vi mer elektronisk kapacitet i våra barnkammare än hela det amerikanska rymdprogrammet hade för fyrtio år sedan."

Eftersom utvecklingen alltså går så snabbt så tänkte jag att det är på tiden att försöka sätta sig in lite i vad en dator egentligen är. För det ändamålet införskaffade jag den praktiska och informativa boken: Datorn i vardagslivet. Den är tryckt på svenska 1970 och är väl inte det allra senaste, men borde ju vara bra för den som vill gå till grunden...

Jag kom till första sidan, men där körde jag fast kan man säga... Jag hade nämligen tänkt att varva läsningen med lite praktiska övningar, men hålkort gick inte att föra in i CD-romläsaren och USB-porten vägrade att befatta sig med s k hålremsa! Jag övergick istället till att kolla på bilderna i en bunt gamla nummer av Systems d v s en datortidning från den kända datortillverkaren Remington-Rand. I nummer 4 1959 hade de en bild på en extern hårddisk, eller var det en läskautomat? Nej det var just en sådan där hålkortsläsare:

I nummer 3 1960 fanns en bild på en man som tydligen arbetar i excel eller något annat kalkylprogram, men verktygsfältet syntes inte på en bildskärm på den tiden utan bestod av knappar och spakar på en stor panel. Som tur är har han en kille till hjälp som bränner allt på gamla sortens CD-rom, som var stor som en EP-skiva men ungefär 15 mm tjock...

I nummer 5 1959 får man beviset på att det redan då fanns rejäla headset att köpa och slutligen kan jag konstatera att det då precis som nu, var och är allra roligast att kolla på tjejerna som trycker på knapparna...

Från julstämning till döda diktatorer

Visst! Jag tycker om julstämning, julmusik och kanske även julmust... Men allt annat är bara helt onödigt. Visst jag tycker om att ge bort julklappar men bara för att se mottagarens belåtna leende... alla gånger man köpt meningslösa julklappar är ingenting värt! Bättre därför att inte köpa några.

För exakt 20 år sedan tillbringade jag julhelgen i skogen, i en kolarkoja i Kilsbergen. Vedeldning, havregrynsgröt, stekt fläsk med skånsk senap, Starkvinsglögg, Grönstedt blå, Norrland Export och whiskey-flamberad falukorv... Jag och min kompis turades om att högläsa ur Svante Foersters sextiotalsprosa och i radions nyhetssändningar jagades och avlivades Nikolai Chauchescu..

Det är ingen idé att försöka illustrera men jag gör det ändå och tar då fasta på Chauchescu:

Och:

Nej, jag försöker inte skämta bort att Nikolai Chauchescu och hans hustru dödades, jag menar bara att deras förövare agerade lite för mycket som att de var sända att döda och med uppdrag att lämna blodiga spår... jag menar helt enkelt att en diktator och hans lika diktatoriska fru borde ha fått ett värre straff än att ställas inför en sporadisk domstol och genast dömas till döden. Därmed gick alltför många medskyldiga helt fria...

Från den skånska Volkwagen-byn till Snobbens jul

I mitt gamla klippalbum som farmor och jag roade oss med att klistra in i tillsammans, hittade jag två bilder. Dessa har jag nu sammanfogat eftersom de ursprungligen satt ihop och var ett uppslag i Volkswagen-ägarnas tidning VW-Forum någon gång när 1970-talet var tämligen nytt. Alla folkorna har registreringsskyltar som börjar med M och MA vilket gör det tämligen enkelt att ringa in det gamla Malmöhus län, men var i detta län bilden är tagen har jag ingen aning om. Jag har knappt varit i Skåne... Malmö, Båstad och Hovs hallar, så heter mina skånska erfarenheter. Använder jag dessa mina erfarenheter, så utesluter jag både Malmö och Båstad.
Det man ser på bilden bör vara alla Volkswagen-ägare i denna skånska ort. 1200 och 1500 och ett par Transport.

Söndagen den 20 december var ju annars en bra dag för städning inför den kommande storhelgen. Redan på förmiddagen bestämde vi här hemma att vi skulle lyssna på julmusik och istället för att börja leta fram tänkbara julskivor så kopplade jag en sladd mellan datorn och förstärkaren och letade fram Somafm:s trevliga Christmas Lounge (länken öppnar mediaspelare) Till min stora glädje fick jag då höra en pianist som lät som en av mina döda husgudar: Jan Johansson, Bill Evans och Esbjörn Svensson. Han hette Vince Guaraldi och avled redan 1976 och kunde alltså omedelbart fogas till de döda pianisternas skara. Vince gjorde musiken till filmatiseringarna av den teckande serien Charlie Brown, som vi i Sverige känner som Snobben. Den låt som jag hörde var Christmas Time is here:

Vill man lyssna på något annat med Vince Guaraldi, så föreslår jag Greensleaves och då får man också se hans snygga polisonger:

Från nybryggt kaffe till rödglödgade bromstrummor

Så är det alltså klart! Aldrig mer kommer en karl att kunna stanna vid vägkanten, fälla upp sitt campingbord. Hälla upp nybryggt kaffe ur TV-kannan och se frugans överviktiga faster slå ner sin enorma bak över en pytteliten campingstol, medan han själv kan studera medtrafikanter girigt tittande på hans nyvaxade SAAB 92-a...

Aldrig mer kan tonårsgrabbar stå i kalla becksvarta skogen under Bergslagsrallyt och höra skönsången från trimmade SAAB V4-or komma långt bortom kurvor och krön och sen snabbt se dem försvinna bakom nästa kurva med tända bromsljus och rödglödgade bromstrummor..

Nej självklart har ingenting dramatiskt hänt just nu. Det jag beskriver har ändå slutat hända för länge sen. Jag förlorade hoppet om SAAB redan när GM köpte SAAB. Jag säger bara SAAB är död, leve SAAB. Nu kommer en "konspirationsteori":

Det är inte slut än: Kineserna har köpt verktygen och kommer att tillverka 9-3-or och 9-5-or under flera år, precis som det tillverkades gamla FIAT-modeller i Polen, Sovjetunionen och Spanien, eller gamla Renault-modeller i Rumänien..

GM behåller varumärket SAAB som de kan klistra på nischade modeller ur sitt eget sortiment..

Här hemma kommer Koenigsegg att kunna börja tillverka en folkligare modell, som i stor utsträckning kommer att se ut som den tilltänkta nästa SAAB-en. Fabriken kommer att tillhandahållas gratis av Trollhättans kommun som genom sitt fastighetsbolag köper hela SAAB-fabriken för en billig penning. Staten skjuter till pengar på två sätt; dels genom direkt teknik-/forskningsstöd förmedlad via Innovatum och indirekt via AMS genom att kalla det för: "omställnings-/utbildningsstöd" till den under en period friställda SAAB-personalen. Som den goda centerpolitiker Maud Olofsson är som industriminster, så vet hon att hon aldrig får göra om sin partikollega och ministerkollega Nils G Åslings, misstag att förstatliga privat industri. Maud är istället bara med och "styr och ställer" och om några månader så kommer hon att erkänna att hon på eftermiddagen i dag (fredagen den 18 december) faktiskt ringde till Reinfeldt och sade: "Hej Fredrik, det är jag.... Maud... det är klart nu! du kan ringa till Christian (Koenigsegg) och berätta att det är klart! ..Ja, han får hela SAAB gratis... allt utom värdelösa maskiner som man bara kan göra omoderna bilar av... och namnet får han inte heller, men det gör ju inget, eftersom det bara får folk att tänka på flygmaskiner som inget annat lands flygvapen vill köpa..."

Allt kommer alltså att bli till det bästa. Men det är ändå osmakligt att meddela "nedläggningen" till de SAAB-anställda veckan före julhelgen!!

Så långt min konspirationsteori. I mitt minne är ändå en SAAB en trimmad SAAB V4, som här fotograferad av mig själv på Röforsloppet 1976, eller var det 1981:

Eftersom vi nu har hamnat på Röforsloppet, strax utanför Arboga. Så ska jag visa ytterligare en bild därifrån. Den är speciell av två anledningar: det är en Volkswagen och det är det första fotografi jag tog som jag var riktigt stolt över, både skärpa och fartsuddighet, men vem körde den bilen? SMK Örebros rallycrossåkare Anders Hultqvist?