Från Cupido till Cupid Zero

Redan 1988 hade tidningen Kosmopolit en artikel om den norska erotiska tidningen Cupido:

När sedan tidningen skulle introduceras i Sverige vid årskiftet 1990-1991 hann en annan tidningsutgivare att registrera tidningsnamnet. Det här innebar att den norska motsvarigheten i Sverige kom att heta Cupid Zero (vars första svenska nummer kallades nummer 11 1990 men fanns till försäljning först i januari 1991 - eller minns jag helt fel?) medan den "falska" kopian utgiven av porrförlaget Tre-Mag kom att heta som det norska originalet, Cupido. Givetvis köpte jag båda tidningarna. Andra numret (det s k nr 1 1991) av Cupid Zero:

Och Cupido:

Från raggare till knuttar

1961 utgav Birgitta Stenberg romanen Chans. Boken utnämndes till en slags raggarroman och den filmatiserades redan året efter, alltså 1962. Här ses Birgitta själv vid sin Mercery '49 (eller är det en '50?). I handen har hon givetvis bilnyckeln på en ring från Mobil. Bilden är hämtad ur tidningen Tvärsnitt nr 2 1994:

Samma år som Chans låg på bokhandelsdiskarna såg Chevrolet Impala ut som på nästa bild. Denna Impala '61 har intagits av raggargäng som genomför en verklig orgie på bilen. Var och när bilden är tagen? Ingen aning! Bilnumret är omsorgsfullt överstruket och om det är höger- eller vänstertrafik på gatan klarar åtminstone inte jag av att avgöra. Av kläderna och frisyrerna kan man väl anta att det rör sig om 1960-talet, trodde jag men Larsson och Lempa har gjort en åldersanalys och kommit fram till 1970-1972, och det köper jag givetvis:

När det dyker upp MC-gäng med ryggmärken är det väl meningen att man ska bli stel av skräck. När man ser det här gänget från 1950-talet, så tänker jag mest på Kalle Anka och Knattarna. Jag misstänker faktiskt att de här grabbarna kallade sig just Knattarna:

Med varandras hjälp löser man problem! GP63 påpekar att trafikskyltarna sitter på höger sida.

En anonym berättar att: "Bilden är tagen på Norrlandsgatan, den korsande vägen framför bilen är Kungsgatan. I Stockholm."

Och sen en stor puss till min söta fru som läser alla deckare och kriminalromaner. Jag frågade henne helt enkelt, hur tar man bort tusch på ett vanligt fotografi? Hon svarar då: "Använd din egen saliv på en vanlig örontops och gno rent fotografiet":

Från Ilford till Agfa

I de digitala kamerornas tider behöver man aldrig ta ställning till vilken fotografisk film man ska ladda i sin kamera. Tur är väl det för hur skulle man klara av valet mellan Ilford...

...och Agfa?

Annonser ur tidningen Foto nr 3 och 4 1962

Från Jeanette till Grace

Vissa amerikanska skådespelare av skandinavisk härkomst är väl i det närmaste okända här hemma. Jeanette Loff eller Löv som bör ha varit hennes verkliga efternamn, är en sådan. Hon föddes i Idaho 1906 av svenska föräldrar säger vissa uppgifter, medan andra hävdar att hon hade en norsk mor och dansk far. Hon började sin filmkarriär som biografpianist i sin hemstad innan hon kom till Hollywood; först som statist och därefter som skådespelerska. Hon avled endast 36 år gammal i ammoniakförgiftning år 1942:

Om nästa skådespelerska egentligen hette Östman och hade svenskt eller skandinaviskt påbrå vet jag inte? 1928 ansågs i varje fall att Grace Eastman tillhörde Hollywoods spirande filmgarde:

Båda bilderna är hämtade ur Filmjournalen nr 12 1928, som för övrigt hade den svenska skådespelerska Margit Manstad (1902-1996) på omslaget:

Från Susanne till Blindbock

Från Klubb Super 8 kommer DVD-filmen Susanne med Susanne Ulfsäter i huvudrollen.

Ursprungligen inspelad 1959 av Elsa och Kit Colfach. Det är en dramatisk film med realistiska och mycket otäcka scener exempelvis autentiska operationsscener från sjukhus. Storyn är dock ganska enkel. Söt flicka från fin familj träffar raggarslusk blir skadad i trafikolycka, blir på smällen och föder barn.

Som bonus på DVD-skivan finns ytterligare två filmer, den ena heter Blindbock och handlar om en söt flicka som raggas upp av en skinnknutte och sen råkar de ut för en trafikolycka.

Svenska filmer men med ljudet dubbat på svenska och sen en massa svängig musik av jazzfabrikat.

Från 1966 till 1976

Att bära kläder från Mah-Jong var att visa var man hörde hemma politiskt. När jag själv som 11-12 åring fick överta en urvuxen Mah-Jong-jacka i brunt manchestertyg, så var det med blandade känslor. Att ha den på mig till skolan var alldeles otänkbart, jag tror att jag hade den på mig vid sommarstugan när vi eldade ris. Mamma hade gärna kläder från finska Marimekko, men där gick gränsen. Mah-Jong-kläder, hade bara de med runda glasögon och skägg, som tillhörde FNL-rörelsen.

Nu många år senare tycker jag att 1966 och 1967 års kollektioner från Mah-Jong är väldigt snygga och häftiga. Titta här samtliga bilder tagna av Carl Johan De Geer:

Ur boken: Det är rätt att göra uppror: Mah-Jong 1966-1976 av Salka Hallström Bornold, utgiven 2003:

Från lögner till farlighet

Numera är svenska deckare närmast en exportvara, de översätts och filmatiseras. Stieg Larsson blev världsberömd efter sin död för sin Millennium-trilogi om Lisbeth Sallander. Henning Mankells böker om Kurt Wallander har gjort succé. Liza Marklund tillhör världseliten bland deckarförfattare och Sjöwall-Wahlöös karaktärer återkommer ständigt i nya filmer.

Så här har det ju inte alltid varit. Förr ansågs istället deckargenren som s k sämre litteratur. Att bergslagens egen deckardrottning faktisk var filosofie doktor i just litteraturvetenskap kan ju därför tyckas ganska paradoxalt. Jag talar alltså om Dagmar Lange, eller Maria Lang som var hennes pseudonym. Hon debuterade 1949 med boken Mördaren ljuger inte ensam, här omslaget från 1952 års utgåva:

Från 1949 och fram till 1990, året före hennes död, levererade hon minst en bok per år. 1950 års deckare hette Farligt att förtära och omslaget såg ut så här:

Dagmar Lange själv då? Ja trots att hon bodde i Nora så var det få norabor som någonsin såg henne. Förklaringen var ganska enkel, hon arbetade nämligen på nätterna och tillbringade dagarna i sängen, då de flesta andra var vakna och rörde sig ute på stadens gator. Sommaren 1969 lyckades dock tidningen Expressen att få henne på benen under dagtid och tog henne med till Pershyttan straxt utanför Nora för ett reportage som sedan gick att läsa i Söndags-Expressen den 3 augusti 1969:

Om någon tycker sig känna igen platsen där Dagmar Lange sitter, ja då har ni kanske sett filmen Rallybrudar med Eva Röse och Marie Robertson i huvudrollerna. Några av den filmens scener är nämligen inspelade vid Pershyttans hytta:

Från Torslanda till USA

Även i nordamerika uppskattar man Kuriosapaviljongens gamla bilder och i synnerhet när de föreställer Volvo 144 i polisutförande:

Länk till nordamerikanska Volvos officiella blogg: http://www.volvoblog.us/2011/02/17/the-day-crime-dropped-90-in-sweden/

Från Champis till Guldus

Den första annonsen säger: "Jag gillar en god törst när det finns en så härlig törstsläckare som Champis" Jag kan egentligen bara hålla med! Annons ur Allers mönstertidning nr 14 1941:

Sen heter det i nästa annons: "Guldus har en frisk och särpräglad smak. Aromen kommer från saftiga fullmogna svenska äpplen. Känn hur Guldus exeptionellt höga halt av frukt- och druvsoker (fructus och dextros) direkt upptas av kroppen - piggar upp och snabbt ger energin tillbaka." Jag kan bara säga att jag vet inte, för jag har aldrig druckit Guldus. Annons ur Den moderna Husmodern nr 2 1963:

Från T 24-25 till T 31-32

Med ett belåtet ansikte ses lantbrukaren, iförd hatt och blåbyxor och en rak pipa i mungipan, framföra sin Volvo T24 eller Volvo T25 över åkerns grödor:

Även på nästa omslag är hatten på plats, men här är det trenchcoat som gäller i snålblåsten, men vad gör det när åkern ska plöjas med en Volvo T31 eller Volvo T32:

Båda instruktionsböckerna har tryckåret 1952.

Från husvägg till snödriva

Här kommer tre fotografier alla tagna i början av 1930-talet och föreställer motorcyklar av märket och modellen Indian Scout av okända årsmodeller. Först en ung flicka med tidstypisk frisyr och rutig klänning, som provsitter invid en husvägg:

Sen två knuttar på en vintertur... ja på bilden ser man bara den ena men den andra håller förmodligen i kameran. Båda motorcyklarna är T-registrerade men hela nummerplåtarna går inte att läsa:

Den främre av de två cyklarna är förmodligen identisk med den på nästa bild, där två ynglingar provar att vara förare och passagerare. Registreringsnumret kan här utläsas till

T 769:

Från 1942 till 1943

När mormor flyttade hemifrån... Kan man säga så? Hon flyttade från en egen bostad till ett s k äldreboende. Visst hon hade flyttat flera gånger tidigare och gjort sig av med olika tillhörigheter. Men den här gången blev det mera.. vad ska man säga? Mera slutgiltigt! Min egen mor som tillhör det rationella släktet, ville slänga bort så mycket som tänkas kan.
Som son till min egen mor, tillhör jag istället släktet som sparar och bevarar så mycket som möjligt.

I en av de säckar med s k sopor som min mor ordnat vid min mormors flytt; och som jag ombads att slänga bort, men som jag tog med hem, hittade jag flera almanackor...

De är ju helt underbara att titta på!!

Först almanackan för 1942:

Och därefter den som avsåg 1943:

Från Volvo 220 till Amazon herrgårdsvagn

Kärt barn har många namn! Volvo 220 känner vi även som Volvo Amazon herrgårdsvagn. I tidningen Hem och fritid annonserades bilen så här 1966 och 1967, men väl värt att notera är att man bara berättade att bilen hette Volvo. Här från en annons i Hem och Fritid nr 6, 1966:

Och här från en annons i Hem och fritid nr 5, 1967:

Från Silfverhjelm till Hallman

Tyskarna förlorade som väl var det andra världskriget. Bland människor med tekniska ambitioner fortsatte dock det tyska språket att vara "Comme il faut", för att nu prata franska. Min morfar som tagit kurser via Brevskolan och NKI-skolan ville ju helst av allt bli ingenjör. När dåvande Radiotjänst, det som vi numera känner som Sveriges Radio, startade sin kurs i tyska för nybörjare år 1954, så satt morfar framför radiomottagaren för att delta i kursen: Heute bei Beckers, med omslag och illustrationer av Per Silfverhjelm:
I det stora "frihetslandet" i väster besökte illustratören och skribenten Adolf Hallman staden New York. Resultatet lät inte vänta på sig. 1956 gav Bonniers förlag ut Hallmans: New York:

Från Hortikultur till vanlig roddbåt

Då och då undrar man väl över vad de sysslade med i det nazistiska Tyskland innan de startade det andra världskriget?

Förutom att döda människor med fel genetiskt och ideologiskt ursprung, så kunde nazisterna tydligen designa baddräkter, här en bild ur broschyren German Reich Horticultural Exhibition i Stuttgart april till oktober 1939:

:

Hemma i Sverige använde flickorna baddräkter redan 1933 som här från omslaget på tidningen Vårt Hem nr 31 1933: