Från September till Maj

Jag läste Fib-Aktuellt första gången 1970, då jag var fyra år. Nu på senare år har jag hittat några nummer som är ännu äldre:

Just det: Ulrika Nilsson från septembernumret 1966 sen återkom hon redan i maj 1967:

Från Pepsodent till Mamy Blue

Tandkräm vet man ju vad det är, men vad är Mamy Blue?

...Tydligen en snygg tjej ....

Från Flugparken till Sixten Larsson

Lindesbergs köpmannaförening fyller 100 år i år och har utgivit en jubileumsskrift, så enkelt är det. Nostalgibok kanske man kan säga...? Först julstämning i Flugparken. Mitten av 1960-talet...?:

Sen är det bara nostalgi! En gammal bärgningsbil från dåvarande Sixten Larsssons verkstad:

Från Svampen till Ölandsbron

Jag bläddrade i ett gammalt vykortsalbum och hittade ett par intressanta bilder. Svampen i Örebro var ju på sin tid ett av landets mest spektakulära byggnadsverk. Här ett vykort som kunde ses hos Grandprix63 redan i maj 2009, men här är min "egen" inscanning:

En annan välkänd betongkonstruktion är ju Ölandsbron, men innan den stod klar i september 1972 fick man åka bilfärja över Kalmarsund. När jag var på Öland första gången i augusti 1972 så blev det följdaktligen färjefärd men utmed en nästan färdigställd bro. Här en bild från färjorna vid Färjestaden på Öland:

Från bandet till skroten

Det har alltid varit med stor tillfredsställelse som jag sett bilar under montering på ett s k rullande band. Här har vi tydligen hamnat på Volvos montering med en rad Volvo PV 444. Jag ska inte ens försöka mig på att gissa vilket år och vilken årsmodell det rör sig om, men det rör sig om en årsmodell med endast fyra hjulbultar:

Precis som när det gäller människor och deras antal levnadsår, så kan man aldrig i förväg veta hur många mil en bil kommer att rulla innan skrotning blir ett faktum. Alla bilar blir inte ens skrotade utan bara avställda och bortglömda och i sällsynta fall och då särskilt om bilen själv är sällsynt, så kanske den blir återupptäckt, renoverad och helt enkelt återuppstår.

Personligen har jag sedan barnsben blivit otroligt upphetsad av just bilskrotar, eller ännu bättre uttryckt, samlingar av övergivna bilar i skogen. En alldeles särskild sådan anhopning av skrotade bilar har bitit sig fast i mitt minne. Det bör ha varit i slutet av augusti 1974, möjligen början av september. Mamma motionsorienterade med Noraklubben OK Milan och den här vardagskvällen skulle de leta kontroller i skogen omkring Munkhyttan utanför Lindesberg, förmodligen en bana som redan var lagd av Lindebygdens OK.

När vi från Nora via Siggebohyttan kom fram till Munkhyttan visade det sig att platsen där alla orienterare skulle parkera, var en formidabel bilskrot.

Vi var alltid ett gäng ungar som var med och fick roa oss själva bäst vi kunde medan föräldrarna var ute i skogen och jagade skärmar. Den här kvällen råkade jag själv närmast i någon slags extas! Hur många skrotbilar var det? Kanske 20-30 och en buss, några lastbilar och traktorer. Den ljumma sensommarkvällen med en härlig lukt av rost, olja, batterisyra och möglig bilinredning; sammantaget ett intryck som blev ett underbart och bestående barndomsminne!!

Här kommer istället två bilder från en annan bilskrot på något annat ställe, kanske någonstans i Södermanlands län om man ska döma av den enda läsbara registreringsskylten:

Från Tuborg till Porter

En lördagskväll i glada vänners lag, ja då blir det Tuborg varje gång:

Är man däremot ensam och oskuld, då får man hålla tillgodo med en absolut mycket mörkare men också betydligt sötare Porter:

Båda annonserna är hämtade ur tidningen Se nr 36 1968

Från Ola & Janglers till Sven-Ingvars

Först av allt ska jag erkänna att jag har aldrig hört Ola & Janglers. Här ser vi dock Ola & Janglers på en bild ur Rekordmagasinet nr 29 1967:

Sven-Ingvars hörde jag på svensktoppen då de låg ganska högt där med Gustaf Frödings "Det var dans bort i vägen på lördagsnatta" (eller hur nu texten löd?) och det var väl 1971? Fem år tidigare, alltså 1966 lät de sig avbildas i Fib-Aktuellt, närmare bestämt i nr 18 1966 och då såg de ut så här:

Apropå Ola & Janglers, så hade de en hit som hette Let´s dance. En helt annan låt men med samma namn blev också en hit för David Bowie:

Från VW 1300 till Volvo Duett

Jag minns inte om de var särskilt vanliga, Volkswagen 1302 med brandgul lackering och svarta versaler på dörrarna med texten TELE? Här har vi i alla fall ett av Televerkets exemplar, parkerad bakom en Audi 100. Kanske är bilden från de nya nummerplåtarnas absoluta barndom år 1973:

Avsevärt mycket vanligare var Televerkets specialbyggda (utan sidofönster) Volvo Duett. Här är det inte en TELE-modell utan en vanlig hederlig duett tillsammans med ett otal andra bilar, förmodligen på en varuhusparkering. Året var nog 1971? Gamla registreringsskyltarna och är det inte en Volvo 142 GL, utan infällda handtag, som syns snett bakom duetten?

Från Slussen till Bocksboda

Två vykort. Det första från tiden före högertrafikomläggningen kan man förstå av trafikmarkeringarna. Det föreställer vad man kan förmoda vara landets mest kända hiss, Katarinahissen vid Slussen i Stockholm:

Mellan 1959 och 1971 gjordes 310 avsnitt av westernserien Bonanza, eller Bröderna Cartwright, som den hette i Sverige. I början av 1970-talet öppnade en stugby i Kilsbergen, närmare bestämt i byn Bocksboda. Stugbyn gavs en slags westernstil och kallades fyndigt nog för Ponderosa, med tydlig anspelning på Ben Cartwrights ranch. Stugbyn Ponderosa blev nog ingen affärsmässig framgång? Jag kommer ihåg ett besök där 1974 kanske? Vi var nog de enda gästerna och det dröjde länge innan vi fick beställa. Föräldrarna serverades kaffet på sjuttiotalsvis i plastmuggar med orange plasthållare. Om jag minns rätt utlovades ponnyridning för barn, men jag har minne av att det fanns några hästar vid Kilsbergens Ponderosa: