Från Babs till Bode

Jag tänkte titta på mina generalstabskartor från det förra sekelskiftet och gick till mitt kartskåp. Översta lådan var lätt att dra ut och den innehöll också bara en massa moderna kartor från 1900-talet. Andra lådan var svårare att dra ut och ganska snart begrep jag varför... det var här jag hade knökat in en massa s k "stenkakor" som jag köpt under de senaste tio åren. Plötsligt slog mig tanken: Kan jag lyssna på de här? Har jag en fungerande skivspelare som klarar av 78-varvare?

Jag bläddrade bland stenkakorna och konstaterade att jag måste ha köpt dem av rent lokalpatriotiska anledningar... Bertil Boo (från Askersund), Brita Borg (vars föräldrar var från Örebro) och Sven Arefeldt (som tog livet av sig i Gusselby och ligger begravd i Lindesberg).

Alice "Babs" Nilsson sjunger Sven Arefeldts "Joddelswing":

Veckans skiva fanns det tydligen någonting som hette:

Så till slut Johnny Bode... ja vad ska man säga? Han var väl den mest begåvade av alla schlagerskrivare som fanns på 1930- och 1940-talet.

Han var definitivt den mest spektakulära om man ska tro hans levnadstecknare och en slags comeback gjorde han i slutet av 1960-talet med "Bordellmammas visor" (1968):

Från Lisa till Melody

Andra slölyssnar på P3 och P4, jag lyssnar istället avslappnat på http://www.somafm.com/ och då oftast på deras kanaler Groove Salad eller Lush. Jag gör det av ren nyfikenhet i hopp om att få höra nya låtar och helt nya artister. Faktum är att jag hela tiden hör sådant som jag har svårt att inte tycka om. Så var det just idag då jag hörde Lisa Shaw:
När jag sedan sökte henne hos min vanliga skivleverantör blev jag tipsad om Melody Gardot som i mina öron låter precis som Monica Zetterlund, Nancy Wilson och Diana Krull:

Från X-böckerna till Manhattan

Jag köper dem gärna, de där gamla kioskdeckarna. Ju äldre dessto bättre... De från sjuttiotalet för de konstlade nakna och vapenfixerade framsidorna och de riktigt gamla för den verkliga konstnärligheten på 1950-talet av Bertil Hegland:

Men Manhattanböckernas konkurrenter var sällan sämre bara annorlunda, som serien X-böckerna från Göteborg:

Från Crescent till Fram

I Spanien pågick inbördeskrig, Hitlertyskland hade anekterat Tjeckoslovakien och Sveriges riksdag hade fattat beslut om en lagstadgad semester på två veckor med start kommande sommar. Men nu var det 1938. Den semesterledighet man hade var helt reglerad genom avtal mellan arbetstagarnas organisationer och arbetsgivarna på respektive arbetsplats. Att resa på semestern var väldigt få förunnat och de som gjorde det använde cykel. Här en annons för Crescent ur tidningen Cyklisten nr 4 1938:

Så kallad racercykel var tydligen på modet redan då och tillverkaren Fram hade också sin dam-modell försedd med s k bockstyre, här lanserad i typisk dalamiljö:

Baksidan på cykeltillverkaren Frams katalog från 1938 såg ut så här:

Från Merry till Pripps

Faktum är att jag när jag vill, kan framkalla smaken av Merry i munnen ... jag kan känna den småknottriga gröna flaskan i handen...

Ibland blir min längtan efter Merry så stark att jag får för mig att Merry var godare än öl! Men det måste väl ändå vara ren inbillning? För ingenting går väl upp mot ett stort glas öl, exempelvis en sejdel källarkall Pripps mellanöl?

Båda annonserna är hämtade ur SE oktober 1965

Från Unimog till Jeep

Två fordon som var barn av det andra världskriget. Först Mercedes-Benz fyrhjulsdrivna - blandning av lastbil och traktor; Unimog som utvecklades i den västliga zonen av Tyskland, efter andra världskrigets slut, för att användas i återuppbyggnadsarbetena i det sönderbombade landet. Här från en annons ur tidningen Traktorjournalen nr 14 1957:

Sedan Willys Jeep som ju också var en slags blandning av traktor och lastbil. Namnet Jeep påstås vara uttalsformen av GP som sägs vara en förkortning av "General Purpose" (svenska= allmän användning). Den tillverkades redan under andra världskriget (i cirka 600 000 exemplar), men först 1956 introducerades den frambyggda modellen FC 150, där FC står för Forward Control. Här i en annons från Traktorjournalen nr 4 1959:

Från den ena sidan till den andra

Den s k H-dagen har ju redan inträffat. För drygt 43 år sedan för att vara mera exakt. Men nu tänkte jag snarare på årsdagen av H-dagen som inträffade för några dagar sedan.

Lite dålig planering från min sida är väl orsaken till att jag först nu kan visa stillfilmen Vägen till högertrafik från Statens Högertrafikkommission, producerad redan 1965. Men det är ju lite extra pyssel när en hel stillfilm med rullband och bilder ska bli digital.

Och här är stillfilmen Vägen till Högertrafik:

Från Telefoner till Garboda

I en kommentar till ett inlägg på en annan blog påstods att telefoner förr var gjorda av porslin och när jag har sett det här tidningsomslaget, Lektyr nr 47 1965, så är jag benägen att hålla med. Jag tror nästan att det är en telefon av keramik, eller är det en vattenpipa?

Flickan verkar vara en av typen lång och blond. Lång och blond var ju även Greta Gustafsson! För de flesta är hon mer känd som Greta Garbo och nere i Småland har man i många år hävdat att hennes anor var därifrån. Det är ju till viss del sant men till saken hör att hennes mor var s k oäkta dotter till en bergsman från Garboda i nuvarande Lindesbergs kommun.

På 1940-talet var Greta hemma i Sverige en sommar och kom i taxi tillsammans med Mimmi Pollack för att besöka morfar-gubbens grav, men hittade honom inte i Lindesberg eftersom han råkade bo på Nora-sidan av Öskevik när han dog. Det märkliga efternamnet Garbo är alltså inte så konstigt...

Från Foto till Opera

Bildopera? Ja, på omslaget till tidningen Foto nr 12 1974, stod det så här: "Premiär för svensk bildopera".

Det låter ju inte särskilt spännande, men sen inser man att Christina Lindberg spelar huvudrollen i den operan och då blir väl nästan alla operaälskare?

Bakom kameran stod Bosse Sehlberg som också var Christinas make.

Musiken, som varje opera måste ha, var gjord av den elektroniska Ralph Lundsten.

Operan som visades i Sverigehusets filmsal några få gånger mellan den 29 november....

....och 1 december 1974 hette: "Den overkliga verkligheten"

Från Wolf till AEG

För bara 265 kronor kunde man köpa en elektrisk borrmaskin som hade två olika hastigheter. Året var 1967 och motsvarande pris i dag skulle vara 2 165 kronor, enligt SCB:s prisomvandlare. Det var dåtidens lågprismärke: Wolf, som salufördes av Kooperativa förbundet:

Med andra ord dåtidens Kellen som Coop säljer i dag. Kellen-maskinerna är ju tillverkade i Kina, men var Wolf hade sin produktionsort vet jag inte... Tjeckoslovakien, Jugoslavien eller Östtyskland? Nej jag vet inte...?

De välkända tillverkarna av elverktyg annonserade givetvis också, men angav aldrig några priser. Man pekade istället på kvalitet, fackmannarenommé och använde kanske även lite mera "sex appeal", som i annonsen från AEG:

Båda annonserna är hämtade ur Hem o Fritid nr 5 1967 och att det var en annan tid förstår man om inte förr av att kopparsaker var den tidens verkliga antikviteter:

Från IC till krock

En blå Volvo L 39 Titan från Oljekonsumenterna kommer med påfyllning till IC-mack. Annonsen meddelar "Kör på OK-produkter Kör till IC". Annonsen återfinns på baksidan av Tekniken i dag 1960:

I Tekniken i dag från 1959 kan man läsa en artikel om trafiksäkerhet: "Se upp för backen och polisen", men riktigt otäckt är det med kurvor och bildtexten till nästa bild lyder: "Kurvor på och vid vägen är farliga. Kurvor av det här slaget får inte distrahera föraren.":

För vad som kan hända då, får man se på nästa bild. En distraherad förare av en Ford Anglia har rammat rakt in i en VW: