Från petroleum till gengas

Varje gång bensinpriset skjuter i höjden tänker jag på möjligheten att skaffa ett gengasaggregat. De riktigt höga farterna får man väl isåfall vara utan men istället får man tuffa runt med ett billigt men tämligen livsfarlig gasverk på bilen. Under andra världskriget var ju gengasen helt nödvändig för att hålla viktiga samhällsfunktioner rullande.

Här en Volvo PV 801 med gengasaggregat, fotograferad utanför motorverkstaden vid Gotlands infanteriregemente under beredskapsåren.

Och här ytterligare en bil med gengasaggregat, en Hudson 1939 med med gengas enligt Svedlunds system, fotograferad i Örebro.

Gengasaggregaten var inga leksaker och huvudorsaken till farligheten är ju den lömska koloxiden som upptas i blodet 250-300 gånger snabbare än syre. Den s k gengasförgiftningen ledde till många dödsfall eller livslångt handikapp i form av kronisk huvudvärk, synrubbningar och rörelsenedsättning hos de drabbade som trots allt överlevde. Inga försäkringar i världen kan skydda mot sådant. 500 av Stockholms droskförare hade ändå tecknat försäkringar som gav dem ekonomisk kompensation i fall den otäcka gengasen skulle drabba dem genom olyckshändelser.

Annons ur tidningen Transportarbetaren nr 4 1942.

Från Volvo Snabbe till Hudson Rambler

Om man år 1957 inte blev övertygad om nödvändigheten i att köpa en Volkswagen Transport, så kanske man kunde frestas att inhandla en s k framstyrd lastbil av svenskt fabrikat, en Volvo Snabbe? Jag minns min barndoms förtjusning när jag lärde mig att det fanns lastbilsmodeller med de fantasifulla namnen Volvo Snabbe och Volvo Starke. Jag hade ingen aning om hur dessa modeller såg ut, så därför tjatade jag om Volvo Snabbe och Volvo Starke varje gång jag såg en lastbil av Volvos fabrikat. Här en annons för Volvo Snabbe ur tidningen Transportarbetaren nr 11 1957:

En lastbil kanske inte heller uppfyllde de transportbehov man hade år 1957? Var det kanske människor som skulle fraktas? Då kanske en ny taxibil kunde vara något och i så fall, varför inte en Hudson Rambler? Snygg är den inte, men säkert praktisk med bekväm "in- och urstigningshöjd", som annonsen i Transportarbetaren nr 5 1957, utlovar:

Jag tycker modellen har något "ryskt" över sig, vilket kanske passade bra på den tiden då Stockholms taxichaufförer också extraknäckte som generaler i röda armén... eller vad ska man tro när man ser bilden på chaffisen?

Från 1972 års tråkiga till 1957 års fantastiska

Lastförmåga och lagringskapacitet har alltid fascinerat mig. När en annons utlovar god lastförmåga hos ett fordon blir jag därför intresserad. Men faktum är att en annons kan vara så saklig att den blir rent tråkig. Se här hur man lyckades göra tråkig reklam för VW Transport. Annons ur tidningen Konditorn nr 11 1972:

Då är istället bilderna ur 1957 års broschyr för VW Transport alldeles fantastiska att se:

Från grekisk solgud till en "säng" med lastkapacitet

Enligt mytologin i det antika Grekland var Helios en solgud som spred ljus och värme. Frågan är då om man verkligen törs lita på ett kylskåp uppkallat efter denne värmegud? 1962 års modell av ett inbyggningsbart 83 liters kylskåp från Elektro Helios såg ut så här enligt Byggvaror 1962:

Av varorna i kylskåpet känner man endast igen utseendet på äggkartongerna och ketchupflaskan från Heinz. Hur var det nu med den där solguden? På dagarna färdades Helios över himlen i en vagn dragen av fyra hästar för att sedan på natten, färdas tillbaka till sitt palats i fjärran östern, genom oceanen i en gyllene bägare.

Under natten är det nog skönare att sova på en kudde och madrass och under ett täcke från en gyllene katt? Golden Cat var ett varumärke som användes av Industri AB Sängkläder. Alla katter hårar, det ska inte negligeras. Flickan som ligger på madrassen från Golden Cat bär negligé och det ska man inte heller bortse ifrån. Bilden kommer från Inreda - katalog för arkitekter och inköpare 1968:

Nu när ändå sängar och andra bekvämligheter omtalas, så kommer här en liten kuggfråga: Vilken ford tillverkades av General Motors? Just det Bedford! Här en annons ur Transportarbetaren nr 4 1968:

Från doktorn till badrummet

Den som ifrågasätter det nyttiga med att bada i vatten kan alltid läsa nr 6 1957 av den populärvetenskapliga läkartidningen Doktor och lära sig om vattnets välgörande egenskaper ur rent medicinsk synpunkt.

Nu ska här inte dryftas några medicinska spörsmål utan istället ska själva badrummen ägnas lite uppmärksamhet. Hade Tarkett fått bestämma hur våra badrum skulle ha sett ut år 1980, då skulle det ha sett ut så här - mönstrat och gjort av äkta PVC - enligt annonsen i Svensk inredningskatalog 1980:

I Perstorp och redan 18 år tidigare gjorde man en väggskiva som jag finner mer tilltalande, Perstorp-plattan, här ur Byggvaror 1962:

Från smultronställen till kantarellställen

Nu när sommaren är över kanske man kan försöka hålla känslan kvar ytterligare en stund genom hjälp av ett par tidningsomslag och några annonser som visar sommar, sol och bad. Först nr 7 av tidningen Foto från år 1962...

..och sedan nr 7 1963:

Sedan annonser ur Foto nr 7 1942:

och ur Foto nr 8 1942:

Nu har sommarens smultronställen ersatts av höstens kantarellställen och den som vill bada får göra det inomhus i exempelvis ett härligt badkar, som här en bild av fotografen Xoan Piñón ur den spanska designtidskriften De Diseño nr 12 (1986):

Från Signe till Anna-Lisa

Tidningen Folkparken utgavs under åren 1916 till 1940. Tidningen utges fortfarande men heter sedan 1940 Scen och Salong. Åren omkring 1940 var det inte ovanligt att kända skådespelare och skådespelerskor fick pryda tidningens omslag. På nr 5 1938 kan man se den då 23-åriga Signe Hasso. Hon filmdebuterade 1933 och mitt under brinnade världskrig åkte hon till Hollywood och fortsatte sin skådespelarkarriär. Hon avled i Los Angeles år 2002.

På omslaget till Folkparken nr 3 1940 kan man se Karin Ekelund, hon var 20 år när hon filmdebuterade 1933. Hon kom senare att som första kvinna att anställas som producent och regissör på Radioteatern. Karin Ekelund avled 1976.

1913, samma år som som Karin Ekelund föddes, föddes också Anna-Lisa Ericson. Hennes långa filmkarriär började redan 1930 och hon medverkade fram till 1993 i sammanlagt 61 film- och TV-produktioner. Anna-Lisa firar sin 96:e födelsedag om drygt en vecka... Här ses hon på omslaget till Folkparken nr 6 1940.

Från TV:s Aktuellt till folkparkerna

I boken: Det var dans i Folkets Park... Minnen från den svenska folkparken (2004) berättar Lill-Babs att hon har sina allra finaste minnen från folkparkerna: "Jag är uppvuxen i parkerna och kan inte leva utan dem." En som kanske inte hade samma odelat positiva erfarenheter av folkparkerna var Olle Björklund. Från början var han skådespelare men anställdes på 1950-talet som nyhetsuppläsare i TV och kallades Mr Aktuellt. I början av 1960-talet uppträdde han - en av landets första TV-kändisar - i folkparkerna, vilket ledde till att han avskedades från sitt arbete i TV år 1961.

Under sommarsäsongen 1963 turnerade han istället i folkparkerna med en revymusikal skriven av Bengt Linder, med melodier av Jules Sylvain och sångtexter av Sven Paddock.

Musiken i föreställningarna svarade Trio mé Bumba för. Alltsammans kallades Amors hörna. Olle Björklund spelade tre olika roller i föreställningen: Storgodsägare, Mallorca-spanjor och en filmälskare. Hela tiden uppvaktad av tre "gracer" spelade av Gunvor Pontén, Marie Ade och Gunlög Hagberg.

Men var är nu detta? Är det Bettie Page...? Nej det är Gunvor Pontén på ytterligare en av promotionbilderna för Olle Björklunds Amors hörna år 1963!