Numera är det ju många som inte använder armbandsur utan håller koll på tiden genom att titta på sin mobil; jag är en sån... I dagarna är det precis 75 år sedan dåvarande televerket införde en ny tjänst. Jag citerar ur boken Telefon och Telegraf i Sverige del I [1935]:
"En nyhet för Sverige är den i Stockholm den 6 oktober 1934 installerade tidgivningsmaskinen, populärt kallad 'Fröken Ur'. 'Fröken Ur' som konstruerats av Telefon A.-B. L. M. Ericsson är ett slags talande klocka, till vilken vem som helst kan ringa för att få höra tiden på dygnet. Antalet påringningar visade sig från början vara överraskande stort. Under första veckan förekommo ända till 28.000 per dygn, i vilken siffra icke inräknats alla dem, som på grund av den stora rusningen icke kunde komma fram till tidsmaskinen utan fingo svar 'upptaget'. (…) Vad själva tidsmeddelandet beträffar, har det uppdelats i tre delar, angivande resp. timme, minut och sekund. Dessa meddelanden hämtas från olika källor inom maskinen och sammansättas automatiskt till en sammanhängande tidsuppgift. (…) Bärare av de olika intalade orden äro sammanlagt sex runda, plana filmskivor. På dessa ha de olika orden fotograferats på samma sätt som på en vanlig ljudfilm. Varje ord får därvid utseendet av ett mörkt tvärstrimmigt cirkelrunt spår på filmskivan."
Den första Fröken Ur var den då 24-åriga Eva Ulvby, här på bild från boken Telefon och Telegraf i Sverige del I [1935]:
Vad bra med en Mobilstationsförtecknig, om än i Skåne. Kan man ha nytta av.
SvaraRaderaEn fröken ur på nätet...
SvaraRadera